The coach needs to understand the game but also other aspects that surround the game. The surrounding environment, society, culture, economy.
– Joan Vila (Head of Methodology, FC Barcelona)

Trots att forskningslitteraturen om barn i ungdomsutveckling inom idrott i allmänhet är mer humanistisk och utvecklingsorienterad finns det fortfarande många icke-flexibla program som främjar tidig talangidentifiering och specialisering. Dessa program präglas ofta av urval och avval genom alla åldrar med en tydlig och klar brist på kritiskt tänkande. Dessa miljöer kännetecknas ofta av fokuserad övning i linjärteknik. Vad är då linjärteknik? Det är när en direkt instruktion till en spelare med betoning på fel typ av repetition och användning av övningsdesign som skiljer spelaren från miljön.

Detta upplägg ignorerar detektering och användning av kontextuell information, vilket är grunden för ”skill” inlärning i lagspel. Ett annat ord för linjärteknik är att man ”drillar” förutbestämda rörelser i olika sorters övningar. Instruktionerna från tränaren som bestämmer hur spelaren beter sig. Autonomi att fatta beslut och lära sig av framgång och misslyckande tas bort från spelaren. I miljöer som dessa utesluts ofta individer baserad på utvecklingstakten och man tar ingen hänsyn till komplexiteten och icke-linjäriteten i den mänskliga utvecklingen. I en intervju med Dr Richard Bailey (International Council of Sports Science) berättar han att repetition (upprepning på upprepning) är en av de främsta orsakerna till skador bland små barn. Barn är INTE mini-vuxna.

Viktigt att tänka på är att inte låsa spelarna vid en biomekanisk mall eftersom den inte tar full hänsyn till de fysiologiska, psykologiska och sociala skillnaderna.

Det finns emellertid ökande acceptans att enskilda skillnader bland unga spelare måste inräknas när tränare planerar träning och interventioner i alla inlärningssammanhang. En viktig utmaning för tränarna är att tillgodose detta överflöd av individuella egenskaper och skillnader under träning. Därför är icke-linjär pedagogik särskilt tilltalande eftersom den grundar sig på en inlärning i centrerad strategi i uppkomsten av färdigheter och ger en lämplig ram för tränare att tillgodose individuella komplexiteter och dynamiska inlärningsmiljöer.

Icke-linjär pedagogik grundar sig på manipulering av tre ”constraints”- individuella, uppgift- och miljö som formar och påverkar en spelares prestation. Som föreslagits av Newell (1986) finns det tre kategorier av ”constraints”.

1. Individuella begränsningar både strukturella (ex höjd, armlängd, muskel) och funktionell (ex motivationer och känslor).

2. Miljö, t.ex. fysiska miljöbegränsningar (ex väder, anläggningar och tillgång till lekplatser när de växer upp) och kulturella hinder (ex familj, kamrater och nätverk, skola, media representation av en viss sport).

3. Uppgift (ex specifika regler, gränser, begränsningar, antal spelare, coachningsstilar och metodik).

Dessa ”constraints”

• Förändras över tiden på grund av skillnaderna i utveckling
• Förfalla och dyka upp över tiden vilket innebär att deras betydelse kan variera
• Faktorer som kan påverka lärande och prestanda när som helst

Principer för icke-linjär pedagogik
◦ Representativt lärande övningsdesign – Vilka och vad spelare ser och känner är representativa av spelet.
◦ Repetition utan repetition (rörelsevariabilitet) Det finns ingen ”one-size fits all” all teknik. Träning kan fokusera på repetition men det måste finnas tillräckligt många variationer (repetition med variation).
◦ Håll perception och aktion kopplad: Information i övningsdesign ska likna dem i det riktiga spelet.
◦ Främja ett externt fokus av uppmärksamhet (fokus på effekten eller resultatet i motsats till hur aktionen utfördes).

Fråga: Vilket av dessa händer hela tiden i en match?
Pass, tackla, beslut, skjuta, dribbla.
Svar: Beslut…… så varför ta bort det från din träning?

Det finns ingen ”silver bullet” eller ritning för framgång men dessa idéer kan hjälpa dig och dina spelare navigera komplexiteten av lärande och utveckling.

Ni kan läsa fler artiklar som Mark skrivit i hans blogg på:
https://footblogball.wordpress.com

Referenser:
Araújo,  D.,  &  Davids,  K.  (2011).  What exactly is acquired during skill acquisition? Journal  of Consciousness Studies, 18, 723.

Araújo, D., Davids, K., & Hristovski, R. (2006). The ecological dynamics of decision making in sport. Psychology of Sport and Exercise,7(6), 653-676. doi:10.1016/j.psychsport.2006.07.002

Baker, J. (2017). Routledge handbook of talent identification and development in sport. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.

Chow, J.-Y., Davids, K., Button, C. & Renshaw, I. (2016). Nonlinear Pedagogy in Skill Acquisition: An Introduction. Routledge: London

Collins, D., & Macnamara, Á. (2012). The Rocky Road to the Top. Sports Medicine,42(11), 907-914. doi:10.2165/11635140-000000000-00000

Côté, J., & Lidor, R. (2013). Conditions of children’s talent development in sport. Morgantown, WV: Fitness Information on Technology.

Greenwood, D., Davids, K., & Renshaw, I. (2013). Experiential knowledge of expert coaches can help identify informational constraints on performance of dynamic interceptive actions. Journal of Sports Sciences,32(4), 328-335. doi:10.1080/02640414.2013.824599

Güllich, A. (2013). Selection, de-selection and progression in German football talent promotion. European Journal of Sport Science,14(6), 530-537. doi:10.1080/17461391.2013.858371

Jones, R.L., Armour, K.M. and Potrac, P. (2002). Understanding the coaching pro- cess: a framework for social analysis. Quest, 54, 34–48.

Lee, M. C., Chow, J. Y., Komar, J., Tan, C. W., & Button, C. (2014). Nonlinear Pedagogy: An Effective Approach to Cater for Individual Differences in Learning a Sports Skill. PLoS ONE,9(8). doi:10.1371/journal.pone.0104744

Potrac, P., Jones, R.L. and Cushion, C. (2007). Understanding power and the coach’s role in professional English soccer: a preliminary investigation of coach behaviour. Soccer and Society, 8(1), 33–49.

Renshaw, I. (2012). Nonlinear Pedagogy Underpins Intrinsic Motivation in Sports Coaching. The Open Sports Sciences Journal,5(1), 88-99. doi:10.2174/1875399×01205010088

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist,55(1), 68-78. doi:10.1037//0003-066x.55.1.68

Thelen E, Smith LB, Karmiloff-Smith A, Johnson MH (1994) A dynamic systems approach to the development of cognition and action: MIT Press.