Det sista landslagsuppehållet under den allsvenska säsongen 2024 var tillända och mycket stod på spel inför den 27:e omgången av landets högsta serie, både i tabellens topp och botten. AIK:s chefstränare Mikkjal Thomassen hade inför matchen i Göteborg talat om att fyra finaler gällde under slutomgångarna för hans lag som inte bara fajtades om titeln ”Bäst i stan” utan allra främst en topp 3-placering som innebär Europacupkvalspel nästa år.

Två tuffa bakslag hade dock drabbat AIK dygnen före omstarten. Först stod det klart att Sotirios Papagiannopoulos inte följde med sina lagkamrater till västkusten på grund av en skada – och på matchdagen tvingades även en febersjuk Anton Salétros kasta in handduken. Två nyckelspelare som stått på planen mer eller mindre varje minut som de varit tillgängliga under det här allsvenska året.

Ett svartgult glädjebesked vägde dock upp styrkeförhållandena någorlunda. Det visade sig nämligen att den handskada som Lamine Fanne ådrog på träning under uppehållet inte var allvarligare än att han kunde starta matchen på Gamla Ullevi med en specialskydd för den tilltyglade näven. Lamine var, tillsammans med Mads Thychosen, tillbaka i startelvan efter att ha varit avstängda mot BK Häcken i omgången innan. I startformationen var även John Guidettis namn nytt jämfört med hemmaförlusten mot Häcken.

Hemmalaget IFK Göteborg, med två raka segrar innan uppehållet, var trots den senaste tidens gryende form i fortsatt poängbehov i tabellens nedre regioner. Det var också de blåvita som inledde starkast i strålkastarljuset och den inledande intensiteten var nära att ge utdelning redan i matchminut fyra, men Kristoffer Nordfeldt i AIK-målet stod för en stark räddning på Laurs Skjellerup tunga distansskott innan Eskil Edh kunde rensa undan returen.

AIK skulle stå emot det inledande hemmatrycket och jobba sig in i matchen ju längre den första halvleken led. När målnollan slutligen sprack var det därför inte helt ologiskt att det var bortalaget som fick jubla först. Inte heller sättet målet föll på överraskade på de som sett AIK under året, för när Mads Thychosen får möjlighet att kasta inkast djupt ner på offensiv planhalva – då bör motståndarna se upp. Inkastet från högerkanten nickades visserligen ut ur straffområdet, men inte bättre än att Eskil Edh fick ett skottläge. Norrmannens första försök täcktes undan av en IFK-försvarare, men Edh gav sig inte. På ishockeymanér styrdes skottförsök nummer två av lagkompisen Dino Beširović, bollbanan ändrade riktning och Jacob Karlström i hemmamålet kunde bara stå och se på när 0–1 satt intill hans högra stolpe precis när matchklockan tickade över till 30:00.

Få saker slår en allsvensk höstmatch inför fullsatta läktare där både prestige och viktiga tabellplaceringar står på spel. De båda lagens klacksektioner bidrog till en atmosfär av högsta klass och spelarna i de båda lagen såg ut att tagga till av inramningen. AIK klev in i paus med 1–0-ledningen intakt, men hemmalaget hade inte låtit sig knäckas utan stegade ut till den andra halvleken med ny frenesi. De svartgula fick mest inrikta sig på att freda sitt mål, och när inte utespelarna stod i vägen gjorde Kristoffer Nordfeldt det. Som i matchminut 73 när han – genom en enhandsräddning på ett fräsande avslut från Kolbeinn Thordarsons högerfot – åter visade varför han prenumererar på en trupplats i det svenska A-landslaget. Den efterföljande hörnan blev resultatlös.

Matchklockan tickade här snabbt med IFK-ögon sett, men till slut skulle hemmalaget få utdelning för sitt hårda jobb. Ramon Pascal Lundqvists inlägg från vänsterkanten nådde hela vägen in till Sebastian Ohlsson som kunde ta emot passningen och avsluta distinkt på ett tillslag, otagbart även för Nordfeldt. 1–1 i den 88:e matchminuten och en riktig kalldusch för ett tappert stridande AIK. I samband med målet ropade flera AIK-spelare på frispark när inhopparen Thomas Isherwood gick omkull i en duell precis framför målskytten Ohlsson, men huvuddomare Oscar Johnson valde att fria.

Det psykologiskt viktiga målet gav både hemmapublik och -spelare än mer energi och man hade nu plötsligt vittring på samtliga tre poäng. Inte blev det mindre påtagligt när fjärdedomaren visade att minst sju tilläggsminuter skulle spelas på de första 90. Det fanns dock spelare i bortalaget som inte hade tänkt lämna Göteborg tomhänta den här kvällen. En heter Onni Valakari som – i stället för att lyra in den frispark som hans lag fått en bit in på offensiv planhalva, nu slog en hård passning längs marken ner mot den vänstra hörnflaggan. En annan heter Bersant Celina, som tog maxlöpningen ner mot samma hörnflagga innan han piskade in ett inlägg med sin vänsterfot. En tredje heter Benjamin Tiedemann som med ett imponerande häng i luften följt av en dansk skalle nickade bollen i en perfekt båge in i nät med 95:36 på matchuret. Den tillresta bortaklacken exploderade i ett måljubel som väckte minnen från samma plats, en dag i november för snart 15 år sedan.

Målet blev matchens sista och AIK:s första seger borta mot IFK Göteborg sedan guldsäsongen 2018 var ett faktum. De tre poängen för laget upp på en tredje plats i den allsvenska tabellen. På söndag går jakten på Europa vidare på hemmaplan, då IF Elfsborg kommer på besök till Nationalarenan.