Lördagen den 1 februari 2025 fick en lite lugnare start än de tidigare morgnarna då schemat anpassades till träningsmatchen mot danska AGF som skulle spelas på Banús Football Center klockan 14. Undertecknad och koordinator Thomas Thudin beslöt oss för att ta en sen frukost/lunch vid 10:30-tiden då spelarna samtidigt samlades till ett möte för att bland annat prata om fasta situationer. För andra dagen i rad var det en födelsedag att uppmärksamma då Ramus Bonde fyllde 22 år. Det pågår ju även en försäsong på hemmaplan där AIK:s damlag under lördagen tog emot Åland United på hemmaplan och jag skickade från Marbella information till truppen om vad som gällde med media inför den matchen.

Det blev efter mötet klockan 10:30 en kortare vila på hotellrummen för spelarna innan bilarna kvart över tolv började rulla från hotellet mot matcharenan. Jag åkte i en liten bil med Thomas Thudin, Henrik Koch och Filip Wiklund till Banús Football Center där AIK tränade under hela vistelsen i Marbella 2024 så resan var bekant och det var kul att återse platsen där många timmar tillbringades för ett år sedan. Det mesta var sig likt, men de hade uppdaterat med riktiga blåa stolar på bänksidans långsida som tidigare endast var plankor att sitta på och de hade även en resultattavla på plats på ena kortsidan. Hammarby var på plats och i färd att lämna området och jag tog ett kortare snack med Göran Rickmer och Håkan Leydner som arbetar med evenemangen hos dem. Spelarna bytte om redan på hotellet då omklädningsrummen på Banús Football Center inte är särskilt stora och resan var kort. Lagen värmde upp på planen bredvid planen där matchen skulle spelas och samtidigt fylldes huvudläktaren på med supportrar och fotbollsintresserade som betalade €12,50 för att få se fotboll i ett strålande väder.

Innan avspark såg jag ett välbekant ansikte och han sken upp när jag närmade mig honom och det blev en varm kram. Personen var Niklas Backman som jag inte träffat på sedan han i februari 2014 lämnade AIK för den kinesiska klubben Dalian Aerbin Football Club som spelade i Chinese Super League. Sammanlagt blev det 113 tävlingsmatcher och två mål för Niklas Backman i AIK-tröjan. Det var otroligt trevligt att prata några minuter med honom och trots många år i Danmark så hördes ännu hans Västerås-dialekt. När vi pratade så konstaterade Niklas att det inte längre är kvar många i AIK från hans tid i klubben. Strax därefter kom alltid lika trevlige Eric Kahl fram och pratade och han trivdes bra i Danmark och berättade att AGF varit på träningsläger i Marbella under tre veckors tid, men att det nu var slut då hemresa stod på programmet dagen efter matchen mot AIK. Eric var dock inte aktuell för spel mot AIK, men kanske i det kommande genrepet mot FC Köpenhamn innan Superligaen drar igång igen.

Strax innan klockan 14 tågade de båda lagen in på arenan tillsammans med det norska domarteamet. Cirka 230 åskådare fanns på plats på huvudläktaren och vädret var helt fantastiskt med strålande solsken under hela matchen och 17 grader. Runt planen befann sig även AIK+, trevliga Emma Wallskog från Bildbyrån och Jojje Lidén. De personer som arbetar i klubbarna satt på den andra långsidan och solen gassade på rejält. Jag satt tillsammans med Thomas Berntsen, Sotirios Papagiannopoulos, Louise Rodgers Holte och Johnny Gustafsson och det var väl minst sagt några förvånade miner både på plan och på läktarplats då Dino Beširović i inledning av matchen tycktes fällas av AGF:s målvakt, men domarna valde att fria. Slutresultatet blev 0–1 efter att danskarna avgjort i den första halvleken i en match som präglades av få målchanser för AIK och en mängd gula kort, bland annat för filmning och protest. Efter slutsignalen genomfördes en spontan Mixed zone utanför omklädningsrummet då Fotbollskanalen, Expressen samt Fotboll Sthlm var på plats och det blev kortare snack med John Guidetti, Anton Salétros, Kristoffer Nordfeldt och Jere Uronen.

De som inte spelade i matchen, eller fick sparsamt med speltid, genomförde en drygt halvtimmes lång träning på en uppvärmningsyta bredvid de ordinarie planerna. Väl tillbaka på hotellet satte sig undertecknad ner med iPaden för att skriva ihop en krönika och tidspressen var enorm då det klockan 18:45 var samling i receptionen för ledarna för att ta taxi till en trevlig ledarmiddag som alltid brukar stå på schemat under ett träningsläger. Det var ett härligt sound i receptionen då en artist där började värma upp med att spela underbara Superstition med Stevie Wonder från 1972. Taxin åkte upp tolv kilometer i bergen till Benahavís och restaurangen Los Abanicos där ett långbord var uppdukat för AIK-staben. Jag hamnade mellan sportchef Thomas Berntsen och assisterande tränaren Nils Heingård. På andra sidan bordet satt bland annat transition coach Johnny Gustafsson som bjöd på några historier som fick min servett att bli ganska blöt då jag skrattade så jag grät då jag hörde de fantastiska historierna om allt mellan ingångar och Dr. Alban. Det bjöds på god mat under middagen i den fullsatta lokalen och efter förrätt, huvudrätt och efterrätt bjöds det på en dråplig situation då det skulle betalas. Tre kreditkort i rad nekades på grund av något tekniskt fel så jag kände pressen att komma på en lösning och ett stort jubel utbröt vid bordet då undertecknads kreditkort fungerade. Efter middagen tog taxibilar oss tillbaka till Marbella igen. Söndagen den 2 februari blir den första, och troligen enda, dagen under lägret då inga träningspass kommer genomföras, istället står fotbollsgolf på schemat för spelare och ledare.

”Very superstitious writings on the wall
Very superstitious, ladders ’bout to fall
13-month-old baby, broke the looking glass
Seven years of bad luck, the good thing is in your past

When you believe in things that you don’t understand
Then you suffer
Superstition ain’t the way”

Åsikterna i denna krönika är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.