När en AIK-stjärna tändes i skenet av Råsundas elljus
Eller vad sägs om att Brasilien, med Pelé i spetsen, valde att ladda upp inför den sommarens VM-slutspel i England med att spela sitt genrep mot just AIK.
Men till slut var det ändå en blond kille från Rimbo som stal strålkastarljuset.
Roland Lundblad, eller helt enkelt ”Rimbo”, var snickaren som imponerade så pass mycket i en landskapsmatch 1965 att AIK bjöd in till provspel. Väl där gjorde han ingen besviken, och inför säsongen 1966 stod han redo för allsvensk AIK-debut i den genom åren kontroversiella – i många kretsar numera ikoniska – vita ”elljuströja”, med en svart och gul rand som löper längs bröstet. Denna hemmatröja infördes året dessförinnan med anledning av att man börjat förlägga allsvenska matcher på vardagskvällar, i elljus, och att uppfattningen vid den här tiden rådde att AIK:s klassiska svarta tröja inte gjorde sig väl i det skenet.
Upphovsman till tröjan heter Per-Åke Carlsson, son till dåvarande AIK-tränaren Henry “Garvis” Carlsson.
– AIK hade en helvit “elljuströja” före det, efter att man byggt masterna på Råsunda i samband med VM 1958, berättar Per-Åke.
– Jag var intresserad av att rita och teckna, så jag skissade fram ett förslag som pappa tog vidare till Bruno Nyberg (dåvarande lagledare), ett förslag som sedan klubbades igenom.
Per-Åke Carlsson minns att åsikterna kring den vita hemmatröjan har skiftat genom åren.
– Där och då tyckte de flesta att det var roligt med något nytt, men sedan vet jag att det har varit blandade reaktioner. Vissa kallade den för pyjamaströjan. Men den var i alla fall unik för sin tid, säger han i dag.
Om det hade med tröjan att göra eller inte är oklart, men ingen som såg AIK spela 1966 kunde missa Roland ”Rimbo” Lundblad. Med sin tuffa (vissa skulle hävda småfula) spelstil blev han snabbt en publikfavorit på Råsunda. I debuten hemma mot Elfsborg presenterade han sig för sin nya hemmapublik redan efter några minuter.
– Man fick ju sitt vanliga gula kort, som man alltid fick. Då sa ena “mollbergarn” till mig att “jaha, det är typiskt en debutant”. Ett par minuter efteråt gjorde jag 1-0 till AIK, så då gick jag förbi och sa “ja, det är nog typiskt en debutant”, berättar “Rimbo” i dag med ett leende på läpparna.
Succén fortsatte och han noterades bland annat för för dubbla hattrick, först mot Örgryte IS och sedan mot IFK Göteborg. Och han fick göra A-landslagsdebut för Sverige – där han endast behövde 23 minuter på sig att ge Blågult ledningen mot Österrike med sitt 1–0-mål. Och så var det den där matchen mot Brasilien, där ”Rimbo” var en av hemmaspelarna som ställde till mest problem för brassarna, med superstjärnor som Pelé, Garrincha, Gerson och Tostao i laget. Brasilien vann dock till slut matchen med 4–2.
När säsongen slutligen summerades gjordes den det med AIK som femma i Allsvenskan, sex poäng från SM-guldet i den jämna tabelltoppen. Men mest anmärkningsvärt var avtrycken ”Rimbo” Lundblad satte. Av AIK:s 36 allsvenska mål 1966 stod debutanten för 16 – på 20 spelade matcher. Än i dag är Roland Lundblad den AIK:are som gjort flest mål under sin debutsäsong. ”Teteh” Bangura kom nära 2011, men Sierra Leoniern stannade på 15 mål.
– Jag var väl ingen tekniker utan mer bufflig där framme och knuffades och stötte in bollarna. Det var ju tack vare omgivningen, det var ju inga dåliga spelare runtomkring, säger Roland Lundblad om sitt fina målsnitt.
Det skulle bli ytterligare fyra AIK-säsonger för ”Rimbo” som till slut kunde sammanfatta sin tid i klubben med imponerande 42 mål på 102 matcher. Men inget skulle överträffa säsongen 1966, året då en stark AIK-stjärna tändes i skenet av Råsundas elljus.