Den första halvleken var helt och hållet hemmalagets. Gästerna försökte inledningsvis att göra det svårt för Gnaget att styra spel genom att pressa tämligen högt och tvinga AIK att spela ut mot sina yttrar. Resultatet blev allt som oftast ett annat, och istället lyckades hemmalaget återkommande hitta sina innermittfältare rättvända när gästernas press låg ovanför mittfältarna och AIK därmed blev numerärt övertaliga på mitten.

AIK skapade också ett antal målchanser, även om man också vid några tillfällen lite slarvigt slog bort djupledsbollar i lovande lägen. Men i takt med att gästerna trycktes tillbaka blev det också påtagligt trångt i deras straffområde, och AIK hade flera gånger svårt att hitta avslutslägena. Och för att hitta dem var man länge tvungna att gneta och slita rejält inne i offensivt straffområde.

Bättre lycka hade man dock när man satte högre fart och var mer direkta i det offensiva spelet; då var det istället utdelning på nästan första försöket. Klockan hade precis passerat halvtimmens spel när Kristoffer Olsson, som så många gånger tidigare denna säsong, drev igång en spelvändning. Bollen släpptes ut till Tarik Elyounoussi på vänsterkanten, som med en perfekt stickare hittade Olsson som löpte mellan två försvarare, och frispelad kunde han enkelt och behärskat rulla in 1-0 bakom ÖSK-målvakten Oscar Jansson.

Gästerna å sin sida skapade egentligen bara en nämnvärd målchans i första halvlek, men då var det en riktigt bra chans å andra sidan. I slutminuten av halvleken hade man både lyckats trycka upp laget högt i plan och dessutom fick man in bollen i offensivt straffområde. Efter en aning flyt med studsen fick mittbacken Mikael Almebäck ett jätteläge helt ensam mot Oscar Linnér, men avslutet visade kanske varför Almebäck ändå är mittback, och Linnér, som gjorde ett bra ingripande och kom ut fort, fick avslutet rakt på sig.

Den andra halvleken präglades av en påtagligt annorlunda matchbild än den första. Örebro SK klev lite högre, AIK hade svårare att hitta tempo och spela sig ur pressen, och gästerna var under långa stunder det klart spelförande laget. AIK fortsatte dock att stundtals, och fler gånger ju längre halvleken gick, att skapa målchanser på sina sylvassa omställningar, men återkommande var också att man inte lyckades få till avsluten. Först var det Henok Goitom som avslutade en kontring med ett lågt skott på Oscar Jansson, detta tidigt i halvleken. Och långt senare, med bara knappa kvarten kvar, fick både inhoppande Nicolás Stefanelli (två gånger om) och Kristoffer Olsson utmärkta lägen att utöka ledningen, men samtliga lägen missades, två gånger utanför mål, och den tredje gången fick Stefanelli knappt iväg något avslut alls.

Under tiden där emellan hade ÖSK till största delen fört spel och försökt dyrka upp AIK:s som vanligt positionssäkra försvar, utan att riktigt hitta fram till målchanserna. Men framåt slutminuterna gjorde man dock det, och man fick också en straffspark med sig med fem minuter kvar efter en situation som klart tål att diskuteras. Kennedy Igboananike vräkte iväg ett avslut ungefär från straffpunkten, Heradi Rashidi kastade sig fram för att blockera, täckte bollen med undersidan av kroppen, varpå bollen studsar i backen och sedan upp på Rashidis arm. Domaren Johan Krantz pekade omedelbart på straffpunkten, vilket kanske hade varit en aning mer förståeligt om han åtminstone gjort samma sak i en ytterst snarlik situation åt andra hållet i första halvlek.

Därtill varnades Rashidi för situationen, vilket var hans andra gula kort i matchen, och därmed var han utvisad. Straffen förvaltades av Nahir Besara som ställdes mot Oscar Linnér med ett vilt buande Norra stå i ryggen. Och i en situation som, om matchen slutat annorlunda, hade kunnat komma att definiera en hel säsong för AIK lyckades Linnér rädda straffen med högerfoten efter att Besara slagit straffen hårt ganska mitt i målet.

Men ÖSK skulle alltså ändå komma att få sin kvittering. Efter en trängd situation i AIK:s straffområde tre minuter in på stopptiden hamnade bollen hos Filip Rogić lite till vänster, och med ett kliniskt direktskott i bortre krysset räddade Rogić en poäng åt närkingarna. Därefter hade gästerna ytterligare ett par bra lägen genom Michael Omoh och Johan Bertilsson att till och med få åka hem med tre poäng, men ingen av dem fick riktigt till avsluten. Matchen slutade oavgjort, vilket totalt sett kanske inte var helt ologiskt sett till matchbilden. Men samtidigt får det sägas att AIK föll till stor del på eget grepp, med det övertag man hade i första halvlek och de utmärkta målchanser man skapade i andra borde ledningen varit större än den var när det närmade sig slutminuterna.