Spelarna fick MD-1 startelvan mot SK Slavia Prag och möjligen var det något mindre aktivitet på hotellet under torsdagskvällen då säsongen nu blir ännu lite mer allvarlig då det för vissa spelare, mer än andra, gäller att imponera på den sportsliga ledningen när chanser väl ges. Den näst sista kvällen i Portugal avslutades med ett kraftigt regnoväder då lamporna en efter en släcktes i hotellrummen på våning ett och två, och det Charlie Watts-trummande ljudet av fallande vatten pågick en knapp timme efter midnatt. Den uttagna matchtruppen publicerades som vanligt på hemsidan, appen och social media under matchdagens morgon. Under lunchen kom Alexander Milošević fram till mig och sa ”jag har koll på dig, Melle” och gav mig sedan rådet att som han äta lite mer grönsaker till måltiderna. Jag hälsade honom att jag ska tänka på det, och även ta en skål soppa innan lunchen, svaret blev leende ”du har ätit soppa varje dag”, så mittbacken hade rätt i att han verkligen hade koll på mig. Milo har sett riktigt fit ut på försäsongen så vem vet, jag kanske ska ta till mig hans kostråd.

Bland det bästa med fotboll är att sporten är helt oförutsägbar. Det kan inte finnas någon annan sport där favoriter nästan faller lika ofta som Mike Tysons motståndare, och där David titt som tätt knockar Goliat med en smygande uppercut á la Anders ”Lillen” Eklunds överman Frank Bruno. Vi som minns, vi minns exempelvis Nebojša Novaković drömmål mot FC Barcelona på Råsunda fotbollstadion. Den geniala, perfekt utförda och överraskande lobben över 194 centimeter långe Ruud Hesp av teknikern från Sarajevo fick den stora fotbollsjätten att snubbla till och helt plötsligt hålla sig i repen. Den kvällen i september 1999 räddades inte favoriten av gonggongen, utan av Alains lilla pipa och av AIK:s stora seger blev intet. För att dra några filmreferenser, inför en fotbollsmatch vet man aldrig om man kommer få uppleva en feel good-upplevelse som Forrest Gump (1994) med Tom Hanks, ett mästerverk som Pulp Fiction (1994) med John Travolta, ett sömnpiller som Ingmar Bergmans Fanny och Alexander (1982), en besvikelse som Höken är lös (1991) med Bruce Willis eller en thriller som Repulsion (1965) med Catherine Deneuve.

Vid kvart i två på fredagen rullade bussen iväg från hotellet med destination Estádio Algarve och det var från sätet bredvid Henok Goitom kul att se chauffören vinka till alla mötande bussförare. En tidigare självklar svensk tradition som jag inte sett på länge. Estádio Algarve är en imponerande pjäs som ligger nära motorvägen mellan Faro och Portimão och det är omöjligt att inte titta på den då man passerar på vägen. När spelarna efter ankomst gick ut på planen för att känna på det fina gräset så passade jag på att fråga Rui Modesto om vilket lag som hade arenan som hemmaplan och svaret var att ett lokalt division 4-lag huserade på Estádio Algarve. Snacka om hyfsad hemmaplan. SK Slavia Prag ligger vid det pågående ligauppehållet tvåa i den tjeckiska högstaligan och är ett minst sagt tufft motstånd i årets första träningsmatch, och de anlände lite nonchalant till arenan en timme innan kick off, en dryg halvtimme efter AIK. Matchen sändes live av Sportbladet play och jag hade sista timmen innan avspark kontakt med kommentatorn Mats Lilja och gav han AIK-formationen så att han kunde förbereda sig på bästa sätt. AIK svarade för en okej första halvlek och genomförde i halvtid och under den andra halvleken en mängd byten. I den andra halvleken gjorde tjeckerna två mål och eftermiddagen slutade med förlust. Det var kolsvart då truppen cirka 50 minuter efter slutsignalen satte sig i den väntande bussen för hemfärd. Tillbaka på hotellet åts middag, denna gång på olika håll, innan det var dags att förbereda packningen och några timmars sömn inför hemresan.

Under lördagen ringde väckarklockorna relativt tidigt och avresan från hotellet skedde klockan 09:35 innan flygplanet vid lunchtid lämnade Faro med destination Köpenhamn, där det byttes flygplan för vidare färd till Arlanda och, vad rapporterna under veckan tydde på, iskalla Sverige. Materialförvaltare Håkan Sjöberg och fystränare Pálmar Hreinsson tog en egen bil en dryg halvtimme innan resten av truppen och hade en oförglömlig upplevelse då deras bil gick sönder cirka 500 meter från terminalen och de två kraftkarlarna fick helt enkelt knuffa bilen med alla tunga trunkar framför sig. Det måste ha varit en syn för gudar. Har någon film på detta? Hör av er till undertecknad. När spelarna och resten av ledarna anlände till terminalen låg Pálmar ovanpå några av de 51 trunkarna och pustade ut. Efter incheckning och passerande av säkerhetskontrollen gjorde undertecknad och sportchef Thomas Berntsen ett pit stop i Faros spartanska lounge för att fylla på depåerna innan avresa. SAS SK2824 gick från Gate 216 och AIK-truppen var förpassade till den bakre delen av det fullsatta flygplanet som faktiskt lyfte två minuter innan den ordinarie avgångstiden.

Alexander Milošević och Budimir Janošević hade den stora lyckan att hamna på nödutgångsraden och det var många avundsjuka blickar som gavs då resten av truppen passerade. Jag hade det stora nöjet att hamna bredvid min ex-granne Buda, men vi nöjde oss båda två med att låta våra respektive iPads vara det bästa sällskapet denna gång. Budimir som filmtittare och jag som musiklyssnare.

Efter drygt tre och en halv timmars flygning var det dags för en mellanlandning och ett kortare stopp på Kastrup i Köpenhamn där det var dags att låta hjärtat återigen slå i takt med Central European Time. Truppen tillbringade några minuter i butikerna på Skandinaviens trevligaste flygplats innan alla tog sig till Gate B9 och där boardade SAS SK410 med den efterlängtade slutdestinationen Arlanda. Exakt klockan 19:10 slog hjulen ner på flygplatsen och AIK-truppen var efter tio dagars utlandsäventyr tillbaka i moder Sveas famn. Inför landning tog piloten till orda när vi passerade Södertälje och sa att vi skulle flyga centralt över Stockholm, nära Bromma flygplats och vidare upp mot Arlanda. När han nämnde att det var klart väder och minus 15 grader i huvudstaden räknade många ut att vi idag upplever en temperaturskillnad på nästan 35 grader. Efter väntan på det incheckade bagaget var det sedan för det hemlängtande teamet full fart ut till den bokade bussen för vidare resa till Karlberg dit den anlände strax efter halv nio.

Jag tackar er alla som läst dessa rader från det första träningslägret och hoppas att de ibland målande beskrivningarna från vardagen under ett läger har fått er att känna en lite annorlunda närhet till laget. Det har varit roligt att läsa uppskattande kommentarer i AIK+ app samt på före detta Twitter och vi får se om det blir ett liknande upplägg under det andra träningslägret i Marbella. Nio dagar på hemmaplan innan det återigen är dags att lämna landets gränser, men först en träningsvecka på konstgräs och en träningsmatch mot IF Brommapojkarna på Grimsta IP.